KFUM har genomfört en rankning av alla Sveriges kommuners ungdomsverksamhet. Den handlar huvudsakligen om hur mycket pengar kommunen spenderar på ungdomsverksamhet per capita.

Resultatet är att Huddinge har Sverige mest effektiva ungdomsverksamhet, ty de spenderar minst pengar per capita. Stort grattis till Huddinge!

På andra sidan skalan ligger Emmaboda som spenderar mest. Inte bra, kanske borde några politiker från Emmaboda åka på studieresa till Huddinge för att lära sig hur man kan driva effektiv ungdomsverksamhet?

Caroline Szyber och Stefan Svanström (KD) skriver på SvD Brännpunkt om våldtäkt och värderingar.

Först så skriver de att många ropar nu efter skärpt lagstiftning och tycks mana till besinning genom att hänvisa till att lagen just ändrades. Det är klokt, och jag är benägen att instämma.

Men redan i nästa stycke så ansluter de sig raskt till denna skara som de nyss kritiserade genom att först försäkra att vi kristdemokrater har länge drivit på för en tuffare lagstiftning runt sexualbrott och sedan kräva ytterligare skärpning genom ett samtyckeskrav vid sex. Detta håller jag inte med om.

Christian Diesen, Carl Göran Svedin, Madeleine Leijonhufvud och Eva Diesen skriver på DN Debatt kritiserar dagens våldtäktslagstiftning som de menar är alltför bred och lett till att en mindre andel av anmälda brott leder till åtal och fällande dom.

Jag tycker att de har en poäng i att det är problematiskt att klämma in alltför mycket i en enskild lagparagraf och brottsrublisering som det blivit med våldtäkt i svensk lag. Det kan nog vara en bra idé att renodla våldtäktsbrottet till att bara omfatta fall där det ingår våld eller direkt hot (som det var före 2005), och komplettera med en ny lagparagraf och brottsrublisering för övriga fall som bör vara olagliga. Sexuellt övergrepp som SOU 2010:71 föreslår skulle kunna vara ett lämplig namn på det nya brottet.

Kew Nordqvist (MP) och Carl Schlyter (MP) är oroliga för att handelsavtalet TTIP mellan EU och USA ska leda till att “amerikanska företag kan stämma europeiska länder om de till exempel skärper miljölagstiftningen”.

Maria Rankka och Annette Magnusson från Stockholms Handelskammare försöker lugna oroade genom att försäkra att “moderna företag arbetar målmedvetet för att undvika rättsprocesser”. Detta är mer än lovligt naivt. Det är inte dessa moderna företag som är problemet.

Statliga energibolaget Vattenfall, tillsammans med ett flertal andra stor energibolag i Europa lobbar för att EU ska avskaffa subventioner till etablerad förnybar energi som vindkraft. De vill istället ha dyrare utsläppsrätter för koldioxidutsläpp, samt stöd till forskning på omogna energislag som vågkraft. Se artikel i Ny Teknik.

Jag håller helt med. Att fortsätta subventionera mogen och etablerad teknik som vindkraft är helt galet. Offentligt stöd bör bara ges till forskning och utveckling av ny teknik. Styrningen mot minskade koldioxidutsläpp bör huvudsakligen ske genom att det blir dyrare att släppa ut koldioxid. Utsläppsrätterna bör auktioneras ut och inte delas ut gratis, se tidigare inlägg om detta.

Christine Johnson föreslår i Ny Teknik att det bör bli obligatoriskt att lära sig programmering i grundskolan.

Johnson hävdar att den svenska arbetsmarknaden törstar efter programmerare, samtidigt som antalet sjunker hela tiden. Faktum är att arbetsmarknaden törstar efter kvalificerade högskoleutbildare programmerare, inte programmerare i största allmänhet. Jag tror inte att arbetsmarknaden skulle vara betjänt av ett större utbud av mediokra programmerare som bara lärt sig det i grundskolan.

Johnson skriver att barn och ungdomar i hög utsträckning digitala konsumenter, men inte producenter, och menar att det är synd. Det kan jag i viss mån hålla med om, men på ett lite annat sätt. Jag menar att detta i första hand handlar om digitalt innehåll (d.v.s. texter, bilder, filmer, musik) och inte datorprogram. Man behöver inte kunna programmera för att skapa digitalt innehåll. Ungdomar skapar inte så mycket kvalificerat digitalt innehåll, det blir mest meningslösa Tweets, Facebook-statusar och taffliga amatörfilmer inspelade med undermåliga mobiltelefonkameror. Och det är synd.

Med anledning av hovrättens friande dom i den misstänkta gruppvåldtäkten i Tensta så har bl.a. Ann Heberlein, polisen Martin och straffrättsprofessor Christian Diesen (i Fokus, ej på webben) efterlyst att man inför samtyckeskrav i lagstiftningen.

Faktum är att lagen har ändrats efter att detta hände, och med nuvarande lagstiftning hade det troligtvis blivit fällande dom i hovrätten. Jag tycker inte att det är särskilt smart att kräva ytterligare lagändring innan vi sett effekten av den senaste.

Tidskriften Ny Teknik har en permanent sida kallad Debatt som vanligtvis används av olika särintressen inom industrin för att efterlysa subventioner eller andra politiska förmåner för sin verksamhet. Så även denna vecka då Lantmännen och Preem gnäller på att staten inte gynnar biodrivmedel tillräckligt mycket.

Det handlar om kvotplikten för biodrivmedel som regeringen vill införa nästa år. Den innebör att en viss mängd biodrivmedel måste blandas in i all bensin och diesel som säljs.

Stockholms handelskammare och Jerker Söderlind föreslår att man 20 000 nya bostäder kring Järvafältet och gör om det till en stadspark, med inspiration från Central Park i New York. Se artikel 1 och 2 i Metro.

Ingen dum idé.

Till att börja med bör man bygga ett stråk med rejäla bostadshus precis norr om E18, hela vägen mellan Hjulsta och Rinkeby. Det skulle minska E18:s barriäreffekt och bidra till att minska Tenstas och Rinkebys isolering.

Patrik Lindenfors skriver på DN Debatt att rösträttsåldern i Sverige bör sänkas till 16 år.

Han framhåller en rad länder som redan har infört rösträtt för 16-åringar: Argentina, Bosnien-Hercegovina, Brasilien, Ecuador, Jordanien, Kuba, Nicaragua, Österrike.

Av dessa så är Kuba och Jordanien utpräglade diktaturer där det i praktiken inte spelar någon som helst roll vad folk röstar på i allmänna val. Där skulle man lika gärna kunna införa rösträtt för 3-åringar.