Traditionsenligt blir det så här års offentlig debatt om skolavslutningar i kyrkan. Skolverket sätter ner foten, vilket kritiseras hårt av Henrik Ehrenberg det kristna institutet Civitas som kräver lagändring. Skolverket får dock eldunderstöd från Christer Sturmark från Humanisterna.

Ehrenberg vill att man ska förstå varifrån våra traditioner kommer. Att besöka en kristen kyrka är dock inte det bästa sättet att förstå varifrån det svenska julfirandet kommer ifrån. Det svenska julfirandet är i själva verket äldre än kristendomen i Sverige, vilket Carl Johan Rehbinder beskriver utförligt här.

Marknadsdomstolen har beslutat att Stardoll inte får skicka reklam och köpuppmaningar i sina spel riktade till barn under 16 år. Stardoll tycker att domen är orimlig. Se artikel i Computer Sweden och Dagens Media.

Det finns förvisso ett problem med att barn utan sina föräldrars godkännande eller vetskap spenderar pengar på att köpa tillägg i dataspel, och att speltillverkarna medvetet uppmuntrar till detta.

Men ett reklamförbud är inte rätt sätt att hantera problemet. Det slår för brett och riskerar göra att delar av den svenska dataspelsbranschen tvingas överge sin hemmamarknad, vilket på sikt kan leda till att företagen helt lämnar Sverige. De riskerar att delvis ersättas mindre nogaräknade företag med bas utomlands som lyckas kringgå svensk marknadsföringslagstiftning. Samma problematik som vi redan har med poker och andra spel om pengar på Internet (se tidigare inlägg om detta).

Unga européer blir allt mindre benägna att skaffa bil, och prioriterar bilägande längre än tidigare. Se artikel i Aftonbladet.

Unga européer är kloka och har insett att man inte nödvändigtvis blir lyckligare av att äga en bil, att en bil tvärt om kan ställa till mer problem än den löser. De har insett att kollektivtrafiken i många fall fungerar rätt så bra i Europas städer.

Detta lär leda till färre bilar på vägarna i Europa framöver, särskilt i städerna. Det är positivt eftersom dagens trafikvolym skapar många problem, som behov av kostsamma och utrymmeskrävande vägar, trängsel, buller, hälsoproblem, trafikolyckor, miljöproblem och klimatpåverkan.

Nyligen har vi fått bevittna en pajkastning i tre akter med Anders Wijkman och Johan Rockström i ena ringhörnan och Lydiah Wålsten från Timbro i andra ringhörnan på SvD Brännpunkt.

Ingendera sidan verkar öppen för möjligheten att motståndaren trots att kan ha en liten poäng, och man får intrycket av att de talar förbi varandra.

Wijkman och Rockström inleder med att hänga upp hela sitt resonemang alltför hårt på de ekonomiska konsekvenserna på förbrukning av naturresurser, vilket ger Wålsten möjlighet att – helt korrekt – invända att detta i sig inte är något stort problem ur ekonomisk synvinkel. Wåhlsten förbiser dock helt de sekundära miljöeffekterna av förbrukning av naturresurser, t.ex. koldioxidutsläpp och klimatpåverkan av förbrukning av fossila bränslen, och problem med utarmning av potentiellt förnybara resurser som fisk. Detta får hon välförtjänt smäll på fingrarna för i Wijkman och Rockström slutreplik. Wijkman och Rockström missar dock tillfället att nyansera sitt resonemang och vägrar till synes ta till sig av kritiken mot den ensidiga fokuseringen på ekonomiska konsekvenser av resursförbrukning.

Enligt en debattartikel på SvD Brännpunkt så förekommer det att domstolar i vårdnadstvister beslutar om delad vårdnad trots att ena föräldern tidigare är dömd för misshandel inom familjen och att både barnet och den andra föräldern uttrycker oro för upprepat våld.

Om det stämmer så är det anmärkningsvärt och det är hög tid att se över lagstiftningen.

Om en av föräldrarna i en vårdnadstvist tidigare blivit dömd för våld, hot eller sexuellt övergrepp mot sitt barn eller sin partner så borde detta betraktas som en kraftigt försvårande omständighet. Om den icke-våldsamma föräldern yrkar på ensam vårdnad (och inte själv är uppenbart olämplig som vårdnadshavare av något annat skäl) så har jag svårt se någon rimlig anledning för domstolen att göra annat än att gå den icke-våldsamma föräldern till mötes.

Regeringen har tidigare sagt sig varit beredd att införa korttidsarbeten i form av statligt stöd till företag som i en ekonomisk krissituation tillfälligt sänker löner och arbetstid för personalen. En utredning om detta pågår. En knäckfråga är hur man ska avgöra när det är läge att ta till denna åtgärd.

Socialdemokraterna tycker att det nu, efter den senaste tidens varsel, är läge att ta till korttidsarbeten och uppmanar regeringen att skynda på. Se artikel i SvD och Dagens Industri

Miljöpartiet föreslår att Bromma flygplats i Stockholm läggs ner 2017 och att man därefter bygger en ny stadsdel med 50000 bostäder där. Se artiklar i Metro och Sveriges Radio.

Moderaterna i Stockholm menar att Stockholm behöver en citynära flygplats. Varför då? Hur svårt är det att ta tåget till Arlanda på 20 minuter? En citynära flygplats är ett otyg som skapar olycksrisker och bullerstörningar som drabbar många boende.

Stockholm är i större behov av fler citynära bostäder än en citynära flygplats. Miljöpartiets förslag är bra.

2010 beslutade Riksdagen att tillåta att det byggs nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Dock bara i anslutning till de befintliga i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark, och max tio får vara i drift samtidigt så en gammal måste tas ur drift om en ny ska startas. Sannolikt kommer dock en ny reaktor vara betydligt större än de befintliga, troligtvis kring 1600 MW (precis som den nya reaktor som nu byggs i Finland).

Sent omsider har Miljöpartiet kommit till insikt om problemen med etanolbränsle i allmänhet och med den s.k. pumplagen som de drev igenom 2005 i synnerhet, se debattartikel i Ny Teknik.

För ett och ett halvt år sedan kom professorerna Christian Azar, Per Kågesson m.fl. till en liknande insikt.

Hur kommer det sig att jag insåg detta redan för sju år sedan?

Jo, för om man har liberala grundvärderingar och förmår tänka logiskt så anar man direkt ugglor mossen när subventioner och snåriga regleringar kommer på tal. Ett bränsle och en fordonsteknik (E85 i personbilar) som kräver så många snåriga subventioner och regleringar för att fungera, och dessutom inte ens med bästa vilja kan ses som annat än en kort parentes i utvecklingen, kan helt enkelt inte vara värt att satsa på.

Om cirka ett år kommer Förbifart Stockholm börja byggas, en 21 km lång motorväg förbi Stockholm på västra sidan till en beräknad kostnad av 28 miljarder kronor.

Regeringen plockar nu fram Österleden och vill bygga den i en gemensam tunnel med en förlängd tunnelbana till Nacka.

Vi behöver inte både Förbifart Stockholm (som tidigare kallades Västerleden) och Österleden. Det är tveksamt om vi ens behöver någon av dem, men att bygga båda är ett oacceptabelt slöseri med skattepengar och riskerar dessutom öka trafiken i regionen vilket ger negativa miljö- och klimatkonsekvenser.